I april 2004 fick Lovis gå en "ny på tävlingsbanan" för Johan Ericsson, fd landslagscoah och har tävlat och vunnit SM. Kändes väl lite konstigt att gå en sån kurs för en sån instruktör med en 11 månader gammal valp som har över ett halvår kvar tills hon ens får tävla... Men hon är så mycket snabbare än Signe och jag måste lära mig handla henne från början, annars är risken att jag kommer att göra henne lika långsam som Signe är för att ha kontroll över henne, och det är ju synd!

Lördagen
Började med en "enkel" kombination. Lovis sprang under hälften av hindrena och hann bli rädd för gungan, men kontaktfälten på bommen tog hon iaf jättefint trots att jag inte tittade på henne. Lärde mig att använda andra handen, hon tog hindrena lika mycket ändå. Eller lika sällan kanske man ska säga... Byggde lite olika kombinationer, bakombyte vid tunnlar var himla svårt! Men det började lossna allt mer och även om Lovis var fruktansvärt trött i slutet hoppade hon över hindrena istället för att krypa under. Tänk vad klickern kan göra underverk! Vädret var jättefint och varmt och Lovis låg snällt på en filt medan vi byggde hinder eller fikade. Däremot blev hon lite trött på att göra om saker när det inte blev rätt från början.

Söndagen
Småregnigt, jag försökte ha Lovis inlindad i filten eller jackan när vi inte körde, vilket inte är så himla poppis. Till slut drog hon iväg med bollen och satte sig längst upp på A-hindret och vägrade komma ner...
Körde mer slalom, gick väl sådär, men ingångarna satt rätt bra faktiskt. Lovis kröp inte under ett enda hinder och var förvånansvärt pigg med tanke på gårdagen, hon tyckte allt var jättekul och ville bara tjuvstarta. Började ställa henne och lämna henne i starten och det gick över förväntan. Avslutade faktiskt med en bana som vi kom runt utan mer än nåt litet strul i slalomen faktiskt, även om det inte gick att kalla in henne 15 meter över två hinder och däcket... Kunde även skicka in henne i slalomen och byta bakom, men hon stannade och väntade efter första porten. Men den tog hon fint.

Vårt slutomdöme var att fortsätta träna som vi gjort, träna hindersäkerhet, använda bollen mycket och vara väldigt tydlig. Farten är det inget fel på, inte viljan heller, men hon får gärna springa ifrån mig ännu mer, bara hon vet vart hon ska.